Det är ynka 25 dagar kvar till självaste julafton, vilket betyder att jag har drygt 20 dagar på mig att kryssa av en hel drös av skolarbeten, det ända som kan rädda mig nu är ett mirakel, och jag hoppas för mitt liv att det slår in. Det finns inte längre någon söndagsångest, den har bytt skepnad och kallas nu veckoångest, hurray.

För att tala om annat så tog jag & B en sväng ut på min gräsmatta med bilen ikväll, och där blev vi fast, slirandes på det hala underlaget. Efter en tjugo minuter och mycket pustande och frustande, kom vi till sist därifrån, men var snäll och ta det lugnt på vägarna för bövelen, så att ni förblir hela och fina. puss och godnatt